Autoimmuna sjukdomar och moderna miljöfaktorer

Autoimmuna sjukdomar uppstår genom ett komplext samspel mellan genetisk sårbarhet, immunologisk obalans och miljömässiga utlösare. Under de senaste decennierna har förekomsten av autoimmuna sjukdomar ökat betydligt. Till exempel visade en amerikansk studie att förekomsten av antinukleära antikroppar ökade från cirka 11 % till 16 % mellan 1988 och 2012. Detta har lett till ökat intresse för hur moderna livsstilsfaktorer kan påverka immunsystemet.

I denna översikt granskar vi evidensen bakom hypotesen att onaturliga eller industriellt bearbetade livsmedel, förändrad tarmflora, bekämpningsmedel, GMO och syntetiska kemikalier kan bidra till utveckling av autoimmun sjukdom. Vi fokuserar särskilt på:

• Tarmflorans betydelse
• Ultrabearbetade livsmedel och tillsatser
• Bekämpningsmedel och miljögifter
• Skillnader mellan ekologisk och konventionell kost
• Livsstilsfaktorer och kostmönster som möjlig prevention

Vi kommenterar även kvaliteten på forskningen – från djurförsök och observationsstudier till systematiska översikter.

Tarmfloran och immunsystemets reglering vid autoimmunitet

Tarmmikrobiotan spelar en central roll i att utbilda och reglera immunsystemet. Nyttiga bakterier i tarmen hjälper till att “programmera” immunceller till att tolerera kroppens egna strukturer samt ofarliga ämnen från omgivningen (t.ex. mat). När balansen i mikrobiotan rubbas – så kallad dysbios – kan immunsystemet feltolkas och trigga inflammatoriska processer som i värsta fall leder till autoimmuna sjukdomar.

En växande mängd vetenskaplig litteratur – från djurförsök till interventionsstudier på människa – stöder hypotesen att tarmflorans sammansättning påverkar risken för autoimmuna sjukdomar. I tillstånd som reumatoid artrit (RA), systemisk lupus erythematosus (SLE), multipel skleros (MS) och typ 1-diabetes har forskare identifierat:

• Förlust av gynnsamma bakteriestammar
• Ökad förekomst av inflammatoriska mikrober
• Samband mellan mikrobiell sammansättning och immunologisk dysfunktion

Ett slående exempel är den tarmbakterie som identifierades i en studie från Yale: Enterococcus gallinarum, en normalt harmlös bakterie, visade sig kunna migrera från tarmen till lever och lymfkörtlar, där den utlöste lupusliknande autoimmuna reaktioner hos möss. Samma bakterie återfanns även i vävnader utanför tarmen hos vissa patienter med SLE. Detta visar en konkret mekanism där tarmfloran påverkar systemisk autoimmunitet.

Föreslagna mekanismer:

• Molekylär mimikry: Vissa bakteriepeptider liknar kroppens egna strukturer och kan därmed lura immunsystemet
• Störd reglering av T-celler: Dysbios kan hämma produktionen av regulatoriska T-celler som normalt förhindrar autoimmunitet
• Förändrade metaboliter: Bakterier producerar signalsubstanser som påverkar immuncellers aktivitet

Forskningens kvalitet:

• Många studier är baserade på djurmodeller (t.ex. bakteriefria möss som lättare utvecklar autoimmun sjukdom)
• Människodata är oftast observationsstudier – de visar korrelation, men inte orsak
• Vissa interventionsstudier med probiotika eller fekal mikrobiota-transplantation (FMT) har visat lovande resultat, t.ex. vid ulcerös kolit och MS

Trots begränsningar pekar samlad forskning mot att tarmfloran är en nyckelfaktor i kroppens immunologiska balans och att störningar i denna balans kan bidra till autoimmun sjukdom.

edicine.biomedcentral.com. Overall, evidence strongly suggests the gut microbiome is a key environmental factor in immune homeostasis and loss of tolerance.

Ultrabearbetade livsmedel, västerländsk kost och autoimmun risk

Den västerländska kosthållningen – som ofta är rik på ultrabearbetade livsmedel (UPF), raffinerat socker, dåliga fetter och salt – har kopplats till kronisk låggradig inflammation, vilket i sin tur tros kunna bidra till autoimmun sjukdom.

Epidemiologiska studier visar samband mellan hög konsumtion av ultraprocessade livsmedel och ökad förekomst av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), reumatoid artrit (RA), typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Dessa livsmedel står idag för upp till 50 % av energibehovet i flera västländer.

Vad är ultrabearbetade livsmedel?

Ultrabearbetade livsmedel kännetecknas av att de:

• Innehåller mycket socker, salt och mättat fett
• Har lågt fiberinnehåll
• Innehåller emulgeringsmedel, färgämnen, sötningsmedel och smakförstärkare
• Har lång hållbarhet och säljs ofta som färdigmat, snacks, drycker och pulverprodukter

Möjliga mekanismer bakom ökad autoimmun risk

1. Metabol stress från fett och socker
Dieter med mycket socker och mättat fett bidrar till bukfetma och metabolt syndrom, vilket är inflammatoriska tillstånd i sig. Fettvävnad producerar proinflammatoriska cytokiner som kan påverka T-cellssvaret och öka risken för autoimmuna reaktioner.

2. Högt saltintag
Överskott av natrium från processade livsmedel kan driva immunsystemet i riktning mot Th17-celler, en typ av T-cell som är central i flera autoimmuna sjukdomar. Studier har visat att högt saltintag kan öka risken för RA och förvärra MS-liknande sjukdom i djurförsök.

3. Tarmdysbios orsakad av kost
Västerländsk kost är fiberfattig och rik på animaliskt fett, vilket leder till obalans i tarmfloran (dysbios). En minskning av nyttiga bakterier som producerar antiinflammatoriska kortkedjiga fettsyror är vanligt. Dysbios har kopplats till flera autoimmuna sjukdomar såsom IBD, MS, RA och autoimmun sköldkörtelsjukdom.

4. Tillsatser och kemikalier
Flera studier visar att emulgeringsmedel (som karboximetylcellulosa och polysorbat 80) samt konstgjorda sötningsmedel kan påverka tarmbarriären, tunna ut slemskiktet och orsaka ökad tarmpermeabilitet (“leaky gut”). Detta tillåter bakterier att komma i kontakt med immunsystemet i tarmväggen, vilket kan initiera inflammatoriska reaktioner.

Forskningsläge

• Djurmodeller: Starka bevis finns för att tillsatser och UPF kan inducera tarminflammation och immunpåverkan
• Människostudier: Majoriteten är observationsstudier. Några kohorter har visat att hög konsumtion av UPF korrelerar med ökad risk för IBD och RA
• Kliniska studier: Få men växande. Vissa interventionsstudier med kostomläggning visar förbättring i inflammatoriska markörer

Sammanfattningsvis tyder mycket på att den västerländska kostens sammansättning – särskilt ultrabearbetade livsmedel – kan bidra till immunologisk obalans och autoimmun sjukdom, särskilt hos genetiskt mottagliga individer.

Bekämpningsmedel och autoimmunitet

Användningen av bekämpningsmedel i jordbruket har ökat kraftigt under 1900- och 2000-talet. Dessa kemikalier – inklusive herbicider, insekticider och fungicider – är designade för att påverka biologiska system. Frågan har väckts: kan de även påverka vårt immunförsvar och bidra till utveckling av autoimmuna sjukdomar?

Epidemiologiska fynd: sambandet mellan bekämpningsmedel och autoimmun sjukdom

1. Jordbrukarkohorter (U.S. Agricultural Health Study)
En av de mest omfattande studierna är den amerikanska jordbrukarkohorten. Den visar att personer med frekvent eller långvarig exponering för vissa bekämpningsmedel hade ökad risk för:

• Systemisk lupus erythematosus (SLE)
• Sjögrens syndrom
• Reumatoid artrit (RA)

Ett exempel: Användning av herbiciden metribuzin var kopplad till mer än femfaldigt ökad risk för SLE/Sjögren’s (hazard ratio ~5,3).

2. Meta-analys (2022): RA och bekämpningsmedel
En sammanställning av flera studier visade att:

• Yrkesmässig exponering för insekticider och vissa fungicider var kopplad till 1,5–2 gånger högre risk för RA
• Specifika organofosfater pekades ut som särskilt riskabla

Andra studier och sjukdomar

• Silicadamm: Exponering (ex. i gruv- eller byggarbete) är en känd riskfaktor för SLE och systemisk skleros
• Organokloriner och PCB har kopplats till autoimmun sköldkörtelsjukdom och lupus i vissa studier
• Vissa case-control-studier har hittat högre nivåer av bekämpningsmedelsmetaboliter i blod eller urin hos patienter med autoimmun leversjukdom eller lupus

Mekanismer: hur kan bekämpningsmedel påverka immunsystemet?

Föreslagna biologiska mekanismer inkluderar:

• Direkt toxiska effekter på immunceller
• Oxidativ stress → skador på vävnader → frisättning av kroppsegna antigen
• Epigenetiska förändringar i gener som reglerar immunfunktion
• Endokrinstörande effekter: vissa kemikalier har hormonliknande effekter som kan påverka immunbalansen
• Påverkan på tarmfloran: vissa bekämpningsmedel tros kunna påverka tarmens mikrobiota eller barriärfunktion

Forskningskvalitet och begränsningar

• De flesta studier är observationsstudier (kohort eller fall-kontroll)
• Självrapporterad exponering → risk för felrapportering
• Svårt att isolera effekten av bekämpningsmedel från andra faktorer (ex. damm, infektioner, lantliv)
• Högre risker ses tydligast vid yrkesmässig, långvarig exponering – inte vid låg dos via mat

Slutsats

Det finns starkt stöd för ett samband mellan hög exponering för vissa bekämpningsmedel och ökad risk för autoimmun sjukdom. Sambanden är dock komplexa och beror på typ av kemikalie, dos, varaktighet, genetik och andra miljöfaktorer.

Hälsoexperter rekommenderar därför ofta att:

• Minimera onödig kontakt med bekämpningsmedel
• Välja ekologiskt vid möjlighet
• Använda skyddsutrustning vid yrkesmässig hantering

GMO och nya kemikalier i livsmedel – påverkan på immunsystemet?

Genmodifierade organismer (GMO) och syntetiska ämnen i vår livsmedelsförsörjning har väckt oro hos både konsumenter och forskare. Kan dessa faktorer bidra till autoimmun sjukdom? Låt oss se vad forskningen visar.

Genmodifierade livsmedel (GMO) och autoimmunitet

Efter decennier av forskning har man inte kunnat visa att godkända GMO-livsmedel i sig orsakar autoimmuna reaktioner hos människor.
Stora systematiska genomgångar har:

• Inte funnit någon ökad förekomst av immunologiska sjukdomar hos populationer med hög GMO-konsumtion
• Inte påvisat signifikanta skillnader i allergifrekvens eller immundysfunktion hos försöksdjur som ätit GMO-foder

Reglerande myndigheter (ex. US FDA, EFSA i Europa) har klassat godkända GMO-grödor som jämförbara med konventionella grödor vad gäller säkerhet och näring.

Möjliga men teoretiska farhågor:

• Ett nytt protein från en genmodifierad gröda skulle kunna orsaka immunreaktion hos känsliga individer (likt allergi)
  → Men alla GMO-proteiner genomgår allergi- och toxikologiska tester
• Vissa oroar sig för indirekt påverkan via pesticider – inte själva GMO:t

GMO och bekämpningsmedel: en koppling?

Många GMO-grödor är konstruerade för att tåla herbicider (som glyfosat) eller producera insekticida proteiner (Bt). Detta påverkar exponering för kemikalier snarare än genetiken i maten.

Glyfosat och mikrobiomet

Glyfosat påverkar växters och bakteriers “shikimatväg” – en metabol väg som människor saknar, men som tarmbakterier har. Detta har väckt teorier om att glyfosatrester kan:

• Förändra tarmfloran genom att hämma nyttiga bakterier mer än patogener
• Bidra till dysbios och inflammation
  → Djurstudier har visat mikrobiota-förändringar och immunsystemspåverkan, men inte autoimmun sjukdom i sig

Mänskliga data är begränsade. Än så länge finns ingen epidemiologisk koppling mellan GMO-grödor eller glyfosat och ökad autoimmun sjukdom.

Bt-toxin och immunsystemet

Bt-protein (från bakterien Bacillus thuringiensis) finns naturligt och används i ekologiskt jordbruk. GMO-grödor kan själva producera Bt-protein. Oro har väckts om huruvida detta protein kan påverka människans tarm eller immunförsvar.

Men:

• Bt verkar i insektsmagar (högt pH)
• Det bryts snabbt ned i den mänskliga matsmältningen
• Toxikologiska studier på däggdjur visar ingen immunskada

Syntetiska tillsatser och nya kemikalier i maten

Utöver GMO innehåller många livsmedel färgämnen, konserveringsmedel, sötningsmedel, nanopartiklar och plastrester.

Exempel på möjliga problem:

• Titandioxid (E171): Används som färgämne; kan lagras i tarmvävnad och förvärra tarminflammation hos möss
• Sötningsmedel (aspartam, sukralos): Påverkar tarmfloran; vissa studier visar ökning av proinflammatoriska bakterier
• Endokrinstörande ämnen (BPA, dioxiner, ftalater): Har visats påverka immunfunktion hos djur; kopplas i vissa fall till lupusliknande tillstånd

Forskningsläge

• GMO: Samlade data visar ingen ökad autoimmunitet hos människor
• Tillsatser: Prekliniska djurstudier visar oroande fynd, men bevis från människor saknas
• Kemikalier: Flera ämnen har immunologisk påverkan, men doserna i kosten är ofta mycket låga

Slutsats

Det finns inga vetenskapliga bevis för att GMO-livsmedel orsakar autoimmun sjukdom. Men vissa kemikalier (t.ex. glyfosat och nanopartiklar) kan påverka tarmflora eller immunbalans – särskilt vid kronisk, hög exponering.

En försiktig hållning kan därför vara motiverad för känsliga individer:

• Minimera onödig exponering för nya tillsatser
• Välj ekologiskt vid möjlighet
• Undvik onödigt processad mat, oavsett om den är GMO eller inte

Ekologisk kontra konventionell mat – påverkan på immunsystemet

När oro finns kring bekämpningsmedel, tillsatser och restkemikalier i maten är det naturligt att vända sig till ekologiska alternativ. Men frågan kvarstår: gör ekologisk kost någon skillnad när det gäller autoimmun sjukdom?

Pesticidrester: en tydlig skillnad

Systematiska genomgångar visar att ekologiskt odlade livsmedel innehåller:

• 30–70 % färre syntetiska pesticidrester
• Lägre nivåer av flera enskilda bekämpningsmedel (t.ex. organofosfater)
• Färre mätbara metaboliter av pesticider i urin hos barn som övergår till ekologisk kost

Detta innebär att ekologiska konsumenter i genomsnitt har betydligt lägre exponering för kemiska bekämpningsmedel.

Tillsatser och föroreningar

Ekologiska livsmedel:

• Förbjuder de flesta syntetiska tillsatser (t.ex. natriumbensoat, konstgjorda färgämnen och smakförstärkare)
• Tillåter dock vissa naturliga tillsatser (ex. askorbinsyra, citronsyra)

Ekologisk mat innehåller i regel:

• Färre nanopartiklar
• Lägre nivåer av BPA och ftalater (om förpackningen också är ekologiskt certifierad)
• Mindre tungmetaller i vissa fall – exempelvis lägre kadmiumhalt, troligen p.g.a. att konstgödsel inte används

Näringsinnehåll: bättre eller likvärdigt?

Flera studier har försökt jämföra näringsinnehållet i ekologisk och konventionell mat. Resultaten varierar:

• Vissa studier visar högre halter av antioxidanter (ex. polyfenoler) i ekologiska grönsaker och bär
• Inga tydliga skillnader i vitaminer och mineraler har visats i stora metaanalyser
• Skillnader i jordkvalitet, sortval och skördetid påverkar näringsprofilen mer än odlingssystemet

Hälsoutfall: vad säger studierna?

Cancer

En stor fransk kohortstudie (2018) fann att personer som regelbundet åt ekologisk mat hade:

• Lägre total cancerförekomst
• Specifikt lägre risk för lymfom

Dock: Resultaten kan påverkas av att ekologiska konsumenter även röker mindre, tränar mer och äter mer grönsaker.

En brittisk studie fann ingen skillnad i cancerrisk mellan ekologiska och konventionella konsumenter.

Autoimmuna sjukdomar

Det finns få direkta studier som undersöker kopplingen mellan ekologisk kost och autoimmunitet. Enligt Arthritis Foundation finns ingen tydlig evidens för att ekologisk mat minskar frekvensen eller svårighetsgraden av autoimmuna sjukdomar som RA.

Slutsats

Ekologisk mat minskar exponering för bekämpningsmedel, tillsatser och vissa föroreningar. Däremot är det inte bevisat att detta minskar risken för autoimmuna sjukdomar, eftersom långtidsstudier saknas.

Men – för känsliga individer eller som del i en förebyggande strategi kan ekologisk kost vara meningsfull, särskilt:

• Tidigt i livet (hos barn med ärftlig risk)
• Vid aktiv sjukdom där man vill undvika immunpåverkan
• Som del av en antiinflammatorisk helhetskost

Det viktigaste är dock att äta mycket växtbaserad, oprocessad mat – oavsett om den är ekologisk eller ej.

Livsstilsfaktorer och kostmönster i prevention av autoimmun sjukdom

Autoimmuna sjukdomar har ofta en genetisk komponent, men miljö och livsstil spelar en avgörande roll i om och hur sjukdomen aktiveras. Genom att påverka faktorer som kost, vikt, mikrobiom, stress och exponering för toxiner kan man sannolikt minska risken för att autoimmunitet utvecklas eller förvärras.

Antiinflammatorisk kosthållning

Dieter som betonar hela, växtbaserade livsmedel – särskilt den traditionella medelhavsdieten – är associerade med lägre kronisk inflammation.

Karakteristiskt för medelhavskost:

• Rik på grönsaker, frukt, baljväxter, nötter, fullkorn och olivolja
• Innehåller fet fisk och måttliga mängder mejeriprodukter
• Begränsar rött kött och socker

Studier visar att denna kost kan minska inflammatoriska markörer och förbättra symptom vid RA och Crohns sjukdom. Även om bevisen för förebyggande effekt mot autoimmun sjukdom är begränsade, rekommenderas den brett på grund av sin antiinflammatoriska profil.

Hälsosam vikt och fysisk aktivitet

Fetma är en proinflammatorisk tillstånd. Visceralt fett frisätter cytokiner som kan påverka immunsystemets balans. Övervikt är kopplat till ökad risk och allvarligare förlopp av flera autoimmuna sjukdomar, exempelvis psoriasis och RA.

Motion:

• Reglerar immunsystemet genom att stimulera antiinflammatoriska cytokiner
• Minskar stresshormoner och förbättrar tarmhälsa
• Förbättrar sömn och psykiskt välmående

Regelbunden fysisk aktivitet är därför en central komponent i prevention.

Undvikande av tobak och alkohol

Rökning är en av de bäst etablerade miljöriskerna för autoimmun sjukdom:

• Fördubblar risken för RA
• Ökar förekomsten av autoantikroppar
• Förvärrar sjukdomsförlopp vid lupus

Alkohol i måttliga mängder kan ha antiinflammatoriska effekter (t.ex. rödvin i medelhavsdiet), men överkonsumtion stör tarmbarriären och immunbalansen.

D-vitamin och solljus

D-vitamin fungerar som ett hormon och har immunmodulerande egenskaper:

• Stimulerar regulatoriska T-celler
• Motverkar överreaktion i immunsystemet

Låg D-vitaminnivå har associerats med:

• Ökad risk för MS
• Tidigare debut av typ 1-diabetes
• Högre förekomst av RA

Evidens visar att adekvata nivåer av D-vitamin – via sol, mat eller tillskott – kan minska risken för vissa autoimmuna sjukdomar, även om randomiserade långtidsstudier pågår.

Tarmhälsa och mikrobiom

För att stötta ett balanserat mikrobiom:

• Ät en kost rik på fibrer från grönsaker, frukt, baljväxter och fullkorn
• Inkludera fermenterade livsmedel som surkål, yoghurt och kefir
• Undvik överanvändning av antibiotika
• Begränsa tillsatser och processad mat

Probiotika och prebiotika kan ha positiva effekter på vissa tillstånd (t.ex. ulcerös kolit), men fungerar inte universellt.

Psykologisk stress och autoimmunitet

Kronisk stress påverkar immunsystemet genom:

• Ökad kortisolutsöndring → undertrycker immuntolerans
• Ökad risk för skov i autoimmuna tillstånd
• Försämrad tarmbarriärfunktion

Stressreducerande åtgärder som meditation, yoga, sömn och naturkontakt är lågrisk och potentiellt hjälpsamma för att minska inflammation.

Slutsats

Det går inte att ändra sina gener – men genom livsstilsval kan man påverka hur generna uttrycks och hur immunsystemet reagerar.

En balanserad, antiinflammatorisk livsstil med:

• Växtbaserad kost
• Fysisk aktivitet
• Undvikande av rökning
• Tillräckligt med D-vitamin
• Stöd för tarmfloran
• Stressreduktion

… är troligen det mest kraftfulla verktyg vi har för att minska risken för autoimmun sjukdom eller mildra förloppet.

Sammanfattning och forskningskvalitet

Frågan om moderna livsmedel, kemikalier och miljöfaktorer bidrar till autoimmuna sjukdomar har blivit allt mer aktuell. Även om orsakssambanden är komplexa, visar den samlade forskningen flera vägar genom vilka våra livsval kan påverka immunbalansen.

Tarmfloran – ett starkt samband

• Dysbios (obalans i tarmfloran) har visats påverka immuntolerans och inflammation
• Evidens kommer från djurförsök, observationsstudier och vissa interventioner
• Tarmfloran är ett centralt gränssnitt mellan kost, miljö och immunitet

Ultrabearbetade livsmedel – starka misstankar

• Västerländsk kost är associerad med ökad förekomst av IBD, RA och systemisk inflammation
• Mekanismer inkluderar: tarmbarriärskador, dysbios, immunaktivering via tillsatser och högt salt/fett
• Stöd finns både från kohortstudier och mekanistisk forskning

Bekämpningsmedel – tydliga risker vid hög exponering

• Yrkesmässig användning av vissa pesticider är kopplad till ökad risk för SLE, RA och Sjögrens syndrom
• Effekterna varierar mellan olika kemikalier
• Låggradig kostrelaterad exponering har inte bevisats farlig, men är fortsatt under utredning

GMO och livsmedelstillsatser – begränsad evidens för risk

• Godkända GMO-livsmedel har inte visats orsaka autoimmunitet i vare sig människa eller djur
• Vissa farhågor kvarstår kring indirekta effekter via glyfosat och mikrobiom
• Tillsatser som titandioxid, emulgeringsmedel och nanopartiklar kan påverka immunfunktion i höga doser – främst i djurförsök

Ekologisk kost – minskad exponering men oklart om sjukdomsförebyggande

• Ekologisk mat ger klart lägre nivåer av pesticider och vissa tillsatser
• För autoimmunitet finns inga bevisade skillnader i sjukdomsutveckling
• Kan vara meningsfull som försiktighetsåtgärd, särskilt hos känsliga grupper

Livsstilsförändringar – mest tillgänglig och meningsfull prevention

• Antiinflammatorisk kost, motion, D-vitamin och stressreduktion är alla logiska insatser
• Även om dessa inte förhindrar autoimmunitet hos alla, kan de minska inflammationsnivåer och påverka sjukdomsförloppet positivt

Forskningskvalitet – vad vet vi säkert?

Område	Forskningsnivå	Styrka
Tarmflora	Djurmodeller, interventioner, observationer	Stark och växande
Kost och autoimmunitet	Kohortstudier, vissa RCT:er	Måttlig men växande
Pesticider	Kohorter, meta-analyser	Tydligt vid hög exponering
GMO och tillsatser	Systematiska översikter	Övervägande tryggt, få risker bekräftade
Livsstil	Expertkonsensus, observationsdata	Starkt stöd som komplement

Sammanfattning

Autoimmuna sjukdomar uppstår ur ett samspel mellan ärftliga och miljömässiga faktorer.
Tarmhälsa, kostens kvalitet, kemisk exponering och livsstil kan alla påverka kroppens immuntolerans och inflammationsbenägenhet.

Att välja en hel, växtbaserad och minimalt processad kost, samt att begränsa onödig kemikalieexponering och leva balanserat, är åtgärder som kan minska risken – eller lindra förloppet – vid autoimmun sjukdom.

Även om inte alla hypoteser ännu är vetenskapligt bevisade, pekar mycket mot att vi själva har viss makt att påverka immunförsvarets miljö genom våra vardagliga val.

advisable, given its broad benefits and the suggestive evidence that it may mitigate autoimmune triggers (arthritis.org).

Källor:

• Abdelaty Shaheen et al., 2022 – Clinical & Experimental Immunology review on gut microbiome and autoimmunity pubmed.ncbi.nlm.nih.gov, pubmed.ncbi.nlm.nih.gov
• Vissers et al., 2022 – Frontiers in Medicine review on ultra-processed foods and IBD pubmed.ncbi.nlm.nih.gov, pubmed.ncbi.nlm.nih.gov
• Locklear, 2025 – Yale News on gut bacteria (E. gallinarum) triggering lupus news.yale.edu
• Parks et al., 2022 – Environmental Research (Agricultural Health Study on pesticides and lupus/Sjögren’s)pubmed.ncbi.nlm.nih.gov, pubmed.ncbi.nlm.nih.gov
• Chittrakul et al., 2022 – Toxics (MDPI) meta-analysis on pesticide exposure and RA mdpi.commdpi.com
• Frontiers in Microbiology, 2020 – review of glyphosate effects on gut microbiome pitchstonewaters.com
• Shen et al., 2021 – Env. Sciences Europe systematic review of GM food consumption studies enveurope.springeropen.com
• Smith-Spangler et al., 2012 – Annals of Internal Medicine systematic review on organic vs. conventional foods pubmed.ncbi.nlm.nih.gov, pubmed.ncbi.nlm.nih.gov
• Arthritis Foundation (Gonzalez & Hattner), 2021 – Expert Q&A on organic food and arthritis arthritis.orgarthritis.org
• Today’s Dietitian, 2021 – Review of diet’s role in autoimmunity (Western vs. Mediterranean diet, etc.) todaysdietitian.com
• Mayo Clinic & MS literature – Vitamin D and multiple sclerosis risk

---

Ansvarsfriskrivning – Begränsat ansvar:

Informationen på denna webbplats är endast avsedd för utbildningsändamål och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Kontakta alltid läkare, kvalificerad vårdpersonal eller certifierad örtterapeut vid frågor om din hälsa. Försumma aldrig medicinsk rådgivning eller vänta med att söka vård på grund av något du har läst här.

Användning av örtmedicin bör ske med försiktighet och i samråd med vårdgivare. Resultat kan variera, och växtbaserade behandlingar är inte lämpliga för alla. Kontrollera alltid säkerhet och lämplighet med en vårdpersonal innan användning.

Du är själv ansvarig för att verifiera riktigheten i informationen som publiceras på denna webbplats. Vi tar inget ansvar för eventuella felaktigheter. Det är möjligt att något har skrivits fel utan vår vetskap – använd alltid ditt eget omdöme.

---

Herb Woman har både en Facebook-sida och en Facebook-grupp där du kan hålla dig uppdaterad. Du är varmt välkommen att ställa frågor om växter och hälsa direkt till örtterapeuten María Hrefna genom gruppen.

Länk till Herb Womans Facebook-sida:
https://www.facebook.com/herb.woman.europe

Länk till Herb Womans Facebook-grupp:
https://www.facebook.com/groups/herbwoman
All rådgivning är kostnadsfri.